Skip to the content

Vanliga frågor

En värdering innebär att ett marknadsvärde skall fastställas för en fastighet. Man bokar in en tid för möte vid fastigheten. Vid mötet kontrolleras uppgifter samt att tex renoveringar och brister noteras. Besiktning av fastigheten görs både in- och utvändigt. Efter mötet sammanställs allt i ett utlåtande där marknadsvärdet bedöms och fastställs.

En överlåtelsebesiktning är en byggteknisk undersökning av byggnad. Besiktningen utförs för att ange fastighetens fysiska skick i samband med tex. en försäljning.

De fel som säljaren kan bli ersättningsskyldig för, är således sådana fel som köparen inte rimligen kunnat upptäcka. Det gäller även om inte säljaren inte kände till felet – sk. dolda del. Det är svårt att enkelt definiera detta begrepp, men i princip är det en fråga om fel, som vare sig säljare eller köpare kände till och som köpare vid en noggrann undersökning av fastigheten inte kunnat upptäcka och inte heller borde har räknat med på grund av fastighetens ålder, pris och skick.

  1. Felet är inte dolt och säljaren ansvarar inte för felet om köparen brustit i sin undersökningsplikt.
  2. Felet är inte heller dolt om köparen på grund av omständigheter haft anledning att räkna med felet. Härvid är fastighetens ålder av stor vikt. Ju äldre huset är, desto fler fel får köparen räkna med.
  3. Vidare får köparen, om han erlagt ett förhållande lågt pris för fastigheten, räkna med att en del av eventuella dolda fel anses vara avdragna på köpeskillingen

1. En besiktningsman har ett stort ansvar vid en överlåtelsebesiktning.

En besiktningsman skall hitta alla okulära fel i/på huvudbyggnaden samt göra en bedömning om en fördjupad byggteknisk undersökning behövs, där inte skadan/felets omfattning kan bedömas okulärt.

2. En besiktningsman skall vara noggrann och omsorgsfullt utföra sin besiktning samt på ett pedagogiskt sätt förklara konstruktioner och fel/skador som noteras vid besiktningen.

3. Det gäller också för besiktningsmannen, att tydligt förklara om risken för skador som kan uppstå i ex. en övergolvskonstruktion på betongplatta på mark samt bedöma risken för att så är fallet i denna fastighet, som besiktigas.

En riskanalys skall upprättas i besiktningsutlåtandet, vid en överlåtelsebesiktning.

Fråga alltid om besiktningsmannen/företaget har en ansvarsförsäkring.

Behov av värdering kan finnas vid köp, försäljning, omläggning av lån, belåning eller i andra sammanhang när ett marknadsvärde behöver fastställas tex. arvstvister, bodelningar etc. Företaget utför även en mängd förhandsvärdering inför belåning vid ny-, om- eller tillbyggnation.

Auktorisationen innebär god teoretisk bakgrund och praktisk erfarenhet samt med krav på fortbildning. En auktoriserad värderare har lång erfarenhet, aktuell marknadskännedom och god kunskap om transaktionsmarknaden och förhållandena på transaktions- och fastighetsmarknaderna. En auktoriserad värderare är uppdaterad kring det senaste inom för området relevanta lagar och regler och har kompetens att tolka detaljplaner, hyresavtal och underhållsbehov. Anlitar man en auktoriserad värderare får man en värdering med kvalitet.

En besiktnings-/ värderingsman är en person som förordnats av Sveriges Handelskamrar för att objektivt besiktiga eller värdera lös eller fast egendom både för privatpersoner, företag, organisationer o.dyl. Handelskamrarnas roll är att se till att besiktnings-/ värderingsmännen är en pålitlig person och är verksam inom området personen är förordnad i.

Den som förordnats som besiktnings-/värderingsman måste vara opartisk och objektiv när denne utför uppdraget. Det betyder att han/hon bara får ta hänsyn till fakta och inte favorisera eller behandla någon sida orättvist.

En besiktnings-/värderingsman är erfaren när gäller att utföra besiktningar och värderingar inom den varugrupp denne är förordnad i. En besiktnings-/värderingsman får inte, med hänvisning till sitt förordnande, tacka ja till uppdrag som ligger utanför det område förordnandet gäller.

Anlöpta/Anlöpning Gråaktig fuktskada på eller mellan en isolerglasruta.

Bjälklag Den del av byggnaden som golvet vilar på mellan två våningar eller mot grundläggningen.

Blindbotten Undersidan av ett bjälklag i en krypgrund eller torpargrund.

Boardskivor Träfiberskivor som exempelvis används som blindbotten eller underlag för yttertak.

Flytande golv Golvkonstruktion ovanpå en gjuten betongplatta som vanligtvis inte har någon infästning vare sig mot golv eller vägg. Kan bestå av golvskivor eller bräder som ligger antingen ovanpå en hård isoleringsskiva av cellplast, papp eller distanserande matta.

Fuktkvot (FK) Fuktkvoten beskriver fuktmängden i ett material. Fuktkvoten beskriver förhållandet mellan vikten vatten i ett material i förhållande till vikten torrt material och uttrycks i %. Vid 17% Fk finns det risk för mikrobiell tillväxt.

Krypgrund Typ av grundläggning där husets väggar och bjälklag vilar på sockel/grundmur. Utrymmet innanför grundmursväggarna är oftast krypbart (utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget).

Läkt (strö- och bärläkt) Trälister som takpannor hängs fast på. Kan även ligga under ett plåttak.

Lättbetong Ett byggnadsmaterial i forma av blok, balkar och element. Jämfört med vanlig betong har lättbetong lägre vikt och sämre hållfasthet, men bättre väremisoleringsegenskaper. Blåfärgad lättbetong (blåbetong) kan ge ifrån sig radon. Se vidare beskrivningen av Radon.

Mikrobiell lukt Lukt som bildas av mögel, röta eller bakterier.

Mikroorganismer Samlingsnamn för mögel, röta och bakterier.

Okulär besiktning Besiktning som utförs med hjälp av syn, lukt, känsel och hörsel utan att ingrepp görs i huset.

Platta på mark Husgrund av en gjuten platta i betong under hela huset. Plattan är normalt tjockare (förstyvad) under ytterväggar och bärande innerväggar. Innergolvet ligger direkt ovanför den gjutna plattan, antingen uppreglat, flytande eller med ett ytskikt direkt på plattan.

Relativ fuktighet (RF) Luftens fuktighet mäts i relativ fuktighet (RF). RF är enkelt uttryckt ett mått på hur mycket vatten som luften innehåller vid en viss temperatur och anges i %. Vid 75% RF finns det risk för mikrobiell tillväxt.

Radon Osynlig, luktfri radioaktiv gas som bildas då grundämnet radium sönderfaller. Radon kan förekomma i byggnadsmaterial blå lättbetong (blåbetong) eller i marken. Enda sättet att upptäka radon är att göre en mätning. Blåfäragad lättbetong har använts som byggnadsmaterial från slutet av 1920-talet till sluteta av 1970-talet. Radon kan även förekomma i vatten.

Råspont Hyvlade och spontade brädor som exempelvis används som yttertakspanel eller blindbotten.

Syll (syllkonstruktion) Underliggande träregel i väggen där väggen vilar mot grunden.

Taktäckning Takmaterial som fungerar som väderskydd kan bestå av betongpannor, tegelpannor, plåt, tjärpapp, gummiduk, eternit etc.

Torpargrund Typ av grundläggning där husets väggar och bjälklag vilar på sockel/grundmur.
Utrymmet innanför sockeln/grundmuren är oftast inte krypbart. (utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget.)

Tryckimpregnering Metod för att rötskydda trä. Används främst för träkonstruktioner utomhus men kan också finnas inomhus, exempelvis i syllar.

Uppreglat golv Träkonstruktion som bildar golv ovanpå en gjuten betongplatta.

Utreglad vägg Träkonstruktion som bildar vägg innanför en murad eller gjuten källaryttervägg.

Yttertakspanel/underlagstak Takmaterial som ligger direkt mot takstolarna och fungerar som underlag för taktäckningen som kan bestå av råspont, boardskivor, eternit etc.xxx 

Peo Johanssons Fastighetsvärdering AB

Nedre Axåsvägen 4
443 32  Lerum

Tel: 0302-151 37
Fax: 0302-513 37

Per-Olof Johansson

Besiktningsman

Byggingenjör SBR
Medlem i Samhällsbyggarna

Mobil: 0706-44 02 99
E-post: peo@peo-vardering.se

Magnus Johansson

Värderingsman

Byggingenjör SBR
Auktoriserad småhusvärderare Samhällsbyggarna

Mobil: 0706-01 64 05
E-post: magnus@peo-vardering.se